Dags att sätta alla klutar till och leka uppfinnar-Jocke. Och att leta andra lösningar är jag bra på... oftast. Men det var min konstkompis som kom med det slutliga rådet... om bokbindarlim. En oerhört kladdig historia för övrigt... detta bokbindarlim.
Bokbindarlim är svårt att stryka ut. Svårt att inte få att kladda överallt. Svårt och kletigt och närgånget smetigt. Men... det är till att överlista eländet. Vad stryker jag då bokbindarlimmet på?
Jo, tunn plywood i rätt storlek för målningen, med pensel. Och jag har först stabiliserat plywooden extra genom att limma kantstavar på baksidan av samma material, limma med ute-trälim. Det är alltid bäst i samband med blöta saker... som lim, färg... och så vidare. När listerna sitter fast och det är torrt så är det dags att limma och kladda.
Den första minsta målningen limmade jag på plywooden, och på baksidan av målningen. Det visade sig vara ganska svårt att få målningen fint kant i kant med plywoodskivan. De är ju i samma storlek så målningen ska precis täcka skivan. Nästa målning gjorde jag lite annorlunda. Lade den på plywooden, ställde tyngder på målningen och vek sedan upp och strök lim på en del av plywooden. Tryckte ner målningen där den skulle vara, försiktigt för att den inte skulle förskjutas i sidled. Sedan tog jag lim på en del till, närmast den första limningen och tryckte ner duken. Fortsatte lika hela vägen på båda sidor om mitten, så att allt var limmat. Stryk försiktigt bort eventuella luftkuddar som bildats...
och lägg en tyngd över allt och låt torka. Jag hade införskaffat en annan mdf-skiva som jag hade som tyngd och på den lite verktygslådor. Detta fick ligga till nästa dag... och fram kom en fin målning som satt på sin träskiva. Nu återstår bara att rama!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar