De där katterna!
De som fortfarande vill ha sina "gubbnamn" och inte några fina flashiga namn som påminner om hur främmande de är här på vår jord. Nä, Albert och Herbert, vidhåller de. Jag får ge mig. Framtidskatterna, med sitt bling i pannan. Eller om det är tredje ögat, det avgör var och en själv.
Nu har de tagit på sig morrhåren och anser sig underbara, färdigklädda. Redo för att ge sig ut i världen. De inser förstås att de behöver en ram att hålla sig innanför. Men inte mer. Frifräsande raskatter håller man inte hur som helst. De har ju ändå en massa nålar i vantarna. Ingen vill ju känna på nålarna. Fast dessa frifräsarkissar är snälla och rara. De spinner och blingar rart mot dig från en ljussatt vägg i bästa rummet. Lite kungliga så där... Vill ha det bästa och den bästa platsen. De sänder ut healing till den som behöver, utan krusiduller och krav. Precis som en katt gör. Inget trams här inte!
Akryl på syrafritt papper. A2. Ramas med svart ram.
Bilden är lite ljusare i verkligheten. Och katternas ögon lyser mer, blinget blingar mer.
onsdag 13 maj 2020
tisdag 5 maj 2020
Warglycke Art firar ett år!
Tänk att sig... det har redan gått ett helt år sedan vi blev med ateljé och liten verkstad. Underbara tider!
Nu är det ju lite trist med det där viruset som härjar högt och lågt, nära och långt borta. Vi skulle ju haft Öppet hus och firat ordentligt men som det är med risk för smitta så firar vi ändå... så här digitalt.
Så... vi bjuder på digital skumpa, digitala snittar och snacks.
Det är med stolthet vi firar vårt första år. Vi kunde och vi kan. Det vet vi ju och det vet ni också nu.
Det där viruset som grasserar har ställt till det lite med utställningar och sånt. Det får bli digitala utställningar till eländet är över. Vi har inte varit sjuka och tänker inte bli det heller! Den som vill ta en titt på en speciell tavla kan komma till ateljén en solig fin dag och be att få se den utomhus, i friska luften. Bara att höra av sig via sms. För övrigt finns vi också på Facebook och på Instagram. Hemsidan är inte ordnad än, men det ska bli framöver. Vissa saker får ta sin tid.
Men just nu... är tid att fira!
Hipp hipp hurra, för oss och vår verksamhet!
Nu är det ju lite trist med det där viruset som härjar högt och lågt, nära och långt borta. Vi skulle ju haft Öppet hus och firat ordentligt men som det är med risk för smitta så firar vi ändå... så här digitalt.
Så... vi bjuder på digital skumpa, digitala snittar och snacks.
Det är med stolthet vi firar vårt första år. Vi kunde och vi kan. Det vet vi ju och det vet ni också nu.
Det där viruset som grasserar har ställt till det lite med utställningar och sånt. Det får bli digitala utställningar till eländet är över. Vi har inte varit sjuka och tänker inte bli det heller! Den som vill ta en titt på en speciell tavla kan komma till ateljén en solig fin dag och be att få se den utomhus, i friska luften. Bara att höra av sig via sms. För övrigt finns vi också på Facebook och på Instagram. Hemsidan är inte ordnad än, men det ska bli framöver. Vissa saker får ta sin tid.
Men just nu... är tid att fira!
Hipp hipp hurra, för oss och vår verksamhet!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Mest älskat
-
Frekvensbehandlingar till folket. Vi öppnar nu för bokningar av frekvensterapi för den som vill från måndag 9 januari 2023. Här kan man ...
-
I går, lördag, hade vi kalas för maken som precis fyllt år. Efter gott fika vandrade vi alla ner till ateljén... i regndropp, för naturlig...
-
Jag fotograferar. Jag filmar. Jag skriver. Jag målar. Allt detta går att kombinera på olika sätt. Eftersom jag gillar bilder av alla de sla...
-
Efter att träffat Margareta Petré fortsatte vi ut mot kusten för att leta reda på Mimmi Strinnholm. Henne har jag följt på Instagram ett b...
-
Vårt härliga fika med Fikagruppen på torsdagar måste ställas in för en tid på grund av riskerna med Coronasmittan. Vi vill ju inte att n...
-
Lite märkligt när en fejkblomma blommar över och tappar sin blomma... Bredvid en bild på sötgossen som brukar hjälpa till att måla och är...
-
Ibland hittar man annorlunda saker. Var på loppis. Och där stod denna. Bilden var inte tilltalande... däremot ramen och tanken på vad som ...
-
Det är nog mer så att jag inte beslutade mig för att bli konstnär. Hur kan man bli något man redan är? Jag är ju konstnär. Och har var...
-
En sån där tavla som målade sig själv. Plötsligt var folket bara där. Överraskade både mig och omgivningen. Då var det bara att tacka och ...
-
Jag gillar ju det där att ha målarduken fri och kunna vrida och vända på den och till och med hänga upp den vid behov. Detta gör att jag ...