De som fortfarande vill ha sina "gubbnamn" och inte några fina flashiga namn som påminner om hur främmande de är här på vår jord. Nä, Albert och Herbert, vidhåller de. Jag får ge mig. Framtidskatterna, med sitt bling i pannan. Eller om det är tredje ögat, det avgör var och en själv.
Nu har de tagit på sig morrhåren och anser sig underbara, färdigklädda. Redo för att ge sig ut i världen. De inser förstås att de behöver en ram att hålla sig innanför. Men inte mer. Frifräsande raskatter håller man inte hur som helst. De har ju ändå en massa nålar i vantarna. Ingen vill ju känna på nålarna. Fast dessa frifräsarkissar är snälla och rara. De spinner och blingar rart mot dig från en ljussatt vägg i bästa rummet. Lite kungliga så där... Vill ha det bästa och den bästa platsen. De sänder ut healing till den som behöver, utan krusiduller och krav. Precis som en katt gör. Inget trams här inte!
Akryl på syrafritt papper. A2. Ramas med svart ram.
Bilden är lite ljusare i verkligheten. Och katternas ögon lyser mer, blinget blingar mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar